Historien om Petter Kanin

The Tale of Peter Rabbit

Det var en gång fyra små kaniner, och de hette Flopsy, Mopsy, Bomsvansen och Petter.

Once upon a time there were four little Rabbits, and their names were Flopsy, Mopsy, Cottontail, and Peter.

De bodde med sin mor i en sandig backe, under roten av ett mycket stort granar.

They lived with their Mother in a sand-bank, underneath the root of a very big fir-tree.

En morgon sa deras mor:

One morning their Mother said:

"Nu, mina kära, får ni gå ut på fälten eller ner längs stigen, men gå inte in i herr McGregors trädgård. Er far råkade ut för en olycka där; fru McGregor stoppade honom i en paj."

"Now, my dears, you may go into the fields or down the lane, but don't go into Mr. McGregor's garden. Your Father had an accident there; he was put in a pie by Mrs. McGregor."

Sedan tog hon sin korg och gick ut genom skogen till bagaren.

Then she took her basket and went through the wood to the baker's.

Flopsy, Mopsy och Bomsvansen, som var snälla små kaniner, gick ner längs stigen för att plocka björnbär.

Flopsy, Mopsy, and Cottontail, who were good little bunnies, went down the lane to gather blackberries.

Men Petter, som var mycket olydig, sprang raka vägen till herr McGregors trädgård och kröp under grinden.

But Peter, who was very naughty, ran straight away to Mr. McGregor's garden, and squeezed under the gate.

Först åt han lite sallad och lite bönor, och sedan åt han lite rädisa.

First he ate some lettuces and some French beans, and then he ate some radishes.

Han började känna sig lite illamående, så han gick för att leta efter persilja.

And then, feeling rather sick, he went to look for some parsley.

Men runt hörnet av ett gurkbänk, vem mötte han om inte herr McGregor!

But round the end of a cucumber frame, whom should he meet but Mr. McGregor!

Herr McGregor hoppade upp och sprang efter Petter, viftade med en kratta och skrek:

Mr. McGregor jumped up and ran after Peter, waving a rake and calling out:

"Stopp, tjuv!"

"Stop, thief!"

Petter blev mycket rädd.

Peter was most dreadfully frightened.

Han rusade runt överallt i trädgården, för han hade glömt vägen tillbaka till grinden.

He rushed all over the garden, for he had forgotten the way back to the gate.

Han tappade en av sina skor bland kålen och den andra skon bland potatisen.

He lost one of his shoes among the cabbages, and the other shoe amongst the potatoes.

Petter sprang och sprang och fastnade slutligen i ett krusbärsnät med de stora knapparna på sin jacka.

Peter ran and ran, and finally ran into a gooseberry net, and got caught by the large buttons on his jacket.

Han gav upp hoppet och grät stora tårar.

He gave himself up for lost, and shed big tears.

Men några vänliga sparvar hörde honom och bad honom försöka en gång till.

But some friendly sparrows heard him and implored him to exert himself.

Petter vred sig loss ur jackan precis i tid och sprang sin väg.

Peter wriggled out of his jacket just in time, leaving it behind, and ran away.

Han hittade en dörr i en mur, men den var låst.

He found a door in a wall, but it was locked.

Till slut kom han till grinden, smög sig under den och sprang hela vägen hem.

At last he found his way to the gate, slipped underneath it, and ran all the way home.

Han var så trött att han sjönk ner på golvet i kaninhålet och slöt ögonen.

He was so tired that he flopped down upon the nice soft sand on the floor of the rabbit-hole, and shut his eyes.

Hans mor var upptagen med att laga mat.

His mother was busy cooking.

Hon undrade vad han hade gjort med sina kläder.

She wondered what he had done with his clothes.

Det var den andra lilla jackan och skodon som Petter hade tappat på två veckor!

It was the second little jacket and pair of shoes that Peter had lost in a fortnight!

Petter mådde inte särskilt bra den kvällen, så hans mor lade honom i sängen och gav honom kamomill-te.

Peter was not very well during the evening, so his mother put him to bed, and gave him a dose of chamomile tea.

Men Flopsy, Mopsy och Bomsvansen fick bröd och mjölk och björnbär till kvällsmat.

But Flopsy, Mopsy, and Cottontail had bread and milk and blackberries for supper.